Rapport från SO-konferens, del 2

Föreläsning 1: Klimatdidaktik och etik

Andra dagen började med en föreläsning om klimatdidaktik och etik. David O. Kronlid pratade om hur vi kan arbeta med forskningsbaserad klimatisk undervisning med fokus på etiska dilemman. Han var kritisk till det hur vi ofta använder fyra hörn övningar med eleverna för att behandla vissa etiska dilemman och etiska frågor. Han förespråkar istället en friare och djupare diskussion där eleverna får möjlighet att uttrycka alla sina åsikter samtidigt som vi lärare bygger på våra diskussionerna på etiska teorier. Enligt David ska vi undervisa så att eleverna förhåller sig kritiska till värdegrunder och att vi ska fokusera på deltagande undervisning. Ett sätt att arbeta med detta är genom olika exempel eller "case". Vi väljer ett etiskt begrepp som ANSVAR och låter eleverna resonera kring detta. Vem har ansvar för den globala uppvärmningen? Vilken typ av ansvar är det? För vem? Hur länge? Och på vilket sätt.

Denna föreläsning väckte många tankar och känslan av att jag behöver gå en fördjupningskurs i etik.

Föreläsning 2: Visual storytelling - minska avståndet mellan siffran och verkligheten.

Ulrika Bodén, SO-lärare från Norrköping föreläste om ett nytt digitalt verktyg som heter Open statistics explorer. Ni hittar mer information HÄR. Det ger möjlighet att skapa interaktiva visualiseringar om vårt samhälle och vår värld. Det digitala verktyget hade flera likheter med Gapminder. Tyvärr fungerar det inte på iPads, så för oss som har en en-till-en skola med iPads fungerar det minder bra.

Föreläsning 3: Riksdagen på schemat - tips till undervisningen

Innan lunchen berättade Camilla Rehn om Riksdagens skolarbete. Bland annat pratade hon om hur de arbetar med att göra om den mycket populära "Demokrativerkstaden" som kommer få nyinvigning till våren. Hon berättade också om det material som Riksdagen skickar ut. Det mest populära materialet var Riksdagen - En kort vägledning. Tydligen är den populär även på gymnasiet och det verkar skrämmande för mig. Borde inte gymnasielever arbeta med mer utförligt material än det? Vi fick också vet hur vi hittar bra saker på Riksdagens hemsida, tex frågestunderna som ni hittar HÄR.

Föreläsning 4: Bedömning och betygsättning i SO

Konferensen avslutades med en längre föreläsning om betyg och bedömning med Per Måhl. Som vanligt när det pratas betyg blev det många frågor och diskussioner. Osäkerheten kring betygsättningen verkar fortfarande vara stor och hur vi sätter betyg verkar skilja sig mycket åt. Vi fick bland annat veta att det finns skolor som sätter E- och E+. Per var tydlig med att det inte står någon stans att det är fel så lärare kan sätta både plus och minus samt ge poäng med mera på prov.

I diskussioner om betyg och betygsättning tycker Per att vi alltid ska fråga: "vad står det". Det är tydligt att många skrönor florerar i skolsverige. Det finns tex inget krav på att eleverna ska kunna allt centralt innehåll. Däremot står det att läraren ska ha berört allt centralt innehåll. Per betonade också vikten av att allt vi vet kan vara underlag för bedömning.

Personligen tänker jag att jag måste uttrycka mig på ett annat sätt. istället för att säga "allt du gör är underlag för bedömning" ska jag säga "allt du gör kan vara underlag för bedömning." I det första fallet blir mitt utlåtande en börda för de elever som inte fungerar bra i skolan. De tänker att det inte är någon idé att de försöker, eftersom det dåliga de gör på lektionerna kommer ligga dem i fatet. Det andra sättet att uttrycka sig gör istället att dessa elever inser att varje gång de deltar, får jag som lärare ett underlag, oavsett om de klarar ett visst prov eller inte.

Tyvärr visar föreläsningen och alla de frågor som följer, att betygsättningen är långt ifrån självklar och tydlig för oss lärare. Vi har en bra bit kvar innan vi får ett rättssäkert och likvärdigt betygssystem.

Rapport från SO-konferens, del 1

Vi SO-lärare är inte bortskämda med kurser och konferenser som riktar sig direkt till oss. Därför är det desto roligare för mig att kunna rapportera från den tvådagars-konferens som jag och min kollega Ingela var på i Stockholm den 20-21 november. Programmet var omfattande och jag kommer här att kort redogöra för de olika föreläsarna samt lyfta fram några guldkorn från respektive föreläsning.

Dag 1

Föreläsning 1: Om att föra historiska resonemang i undervisningen.

Första dagen inleddes med Anna-Lena Lilliestam som forskar om hur historieundervisningen. Hon talade om vikten av att vi i vår undervisning fokusera på resonemang om AKTÖRER och STRUKTURER och inte fastna i enbart fakta. Anna-Lena pratade också om att vi måste fokusera på resonemang kring ORSAK och VERKAN samt FÖRÄNDRING och KONTINUITET. För många av oss är detta säkert en självklarhet men det är viktigt att diskutera hur vi resonerar om detta på bästa sätt. Vi vet att många elever behöver träna upp sina faktakunskaper och begreppsförståelse så att de kan resonera på ett meningsfullt sätt. Hon avslutade sin föreläsning med att rekomendera en norsk bok om historiedidaktik. Ni hittar boken HÄR.

Föreläsning 2: Tolerans? Vad fan menar du?

Nästa föreläsare var Magnus Hermansson Adler från Göteborgs universitet. Han föreläste om toleransfrågor och sitt arbete med ungdomar som har högerextrema och nazistiska åsikter. I arbetet med dessa ungdomar lyfter Magnus vikten av att arbeta med berättelser och mediering, dvs att samtala genom föremål. Som exempel på föremålens betydelse tog han den omtalade rättegången mellan förintelseförnekaren John Iring och historikern Deborah Lipstadt. Lipstadt kalla inte några vittnen från förintelsen utan valde istället att bara använda sig av föremål som bevis. Irving förlorade rättegången.

Som ett konkret exempel på hur vi som SO-lärare kan arbeta med föremål (artefakter) visade Magnus följande lista med saker som amerikanska soldater hade med sit när det kom till England inför D-dagen.

Nylonstrumpor

Mjukt toapapper

Coca Cola

Fruktkonserver

Cigaretter

Tuggummi

Choklad

Tillsammans med eleverna kan vi diskutera varför soldaterna fick med sig just dessa föremål och inte bara krigsmateriel.

Föreläsning 3: De nationella proven i SO - en av många pusselbitar i bedömningen.

 Efter lunchen föreläste Mats Olsson om hur skolverket tänker när de utformar de nationella proven i SO. Han betonade bland annat svårigheten med att skapa 

prov som inte tar allt för lång tid att rätta samtidigt som proven ska visa elevernas förmågor på ett bra sätt. Tydligen arbetar skolverket med att utveckla strukturerade uppgifter, eller flervalsfrågor som man också brukar kalla dem. Vi fick se intressant statistik över hur vi lärare ser på de nationella proven. 

Det vi ser är att många lärare tycker att kraven på E på de nationella proven är för lågt ställda. Det är något som vi pratat om på min skola.

Mats pratade också om det stödmaterial som finns att tillgå på skolverkets hemsida. Bland annat har det precis kommit nytt stödmaterial till källkritik i historia. Ni hittar det HÄR.

Föreläsning 4: Källkritik i dagens SO-undervisning

Efter en god lunch föreläste SO-läraren Håkan Glimhage om källkritik. Han sa bland annat att vi måste sluta prata om källkritik och istället tala om att tänka kritiskt. Om vi tänker kritiskt kommer nämligen källkritiken med på köpet. Vi ska inte heller berätta vad som är "bra" och "dåliga" källor utan problematisera och visa på att källornas värde beror på de frågor vi ställer. Håkan betonar också vikten av att eleverna får möjlighet att prata om källor samt att kontinuitet och variation är viktiga faktorer när vi arbetar med källor tillsammans med eleverna.

Som ett konkret exempel på hur man kan arbeta med källor visade Håkan en uppgift om förintelsen och högerextremism. Den ökände förintelseförnekaren Ernst Zundler har en hemsida som får helt olika betydelse som källa beroende på om vi ger eleverna uppgiften: Skriva ett arbete om förintelsen eller om uppgiften är att skriva om den moderna högerextremismen.
Håkans Prezi-presentation hittar ni HÄR.

Föreläsning 5: Abrahams barn som utgångspunkt i religionskunskapsundervisningen i ett mångkulturellt - och mångreligiöst samhälle

Första dagens sista föreläsning höll Ingela Visuri i. Den handlade om metoden som kallas Abrahams barn.  Ett viktigt inslag i metoden är empatiutveckling. Eleverna får träna sin empatiska förmåga genom att leva sig in i andra människors tankar och känslor. Metoden uppnår detta genom att arbeta med rolltagande och låta eleverna skriva i "jagform". Fokus ligger på att se på likheter istället för olikheter.

Ingela visade också på olika former av ämnesövergripande arbeten med SO, svenska och bild. Mer information om Abrahams barn hittar ni HÄR

Denna metod tror jag fungerar bra när eleverna arbetar med de tre systerreligionerna på mellanstadiet. När  eleverna sedan börjar högstadiet kan de fördjupa sig i skillnader mellan och inom religioner såsom det står i kursplanen.

.

SVT:s Öppet arkiv - SO och konst

På SVT:s Öppet arkiv går det att hitta en bra serie om konst som går utmärkt att använda som introduktion till olika arbetsområden inom SO-undervisningen och i ett samarbete med Svenska och Bild. Programmen hittar ni HÄR

Att använda samtidskonst

För att undervisningen ska bli meningsfull krävs att elevernas intresse väcks och att de formulerar egna frågor. Samtidskonsten kan vara ett sätt att väcka detta intresse och få eleverna att formulera egna frågor. Att jag väljer samtidskonst beror på att den ofta är samhällsorienterad, ifrågasättande och normbrytande. Det är viktigt att hitta uttryck som bryter mot elevernas egna värderingar och förutfattade meningar.

Boken Skolan och det radikala estetiken (Jan Thavenius mfl, Studentlitteratur) är en bra ingång till det här sättet att tänka. Författarna visar på tre olika typer av estetik, den modesta estetiken, den radikala estetiken och marknadsestetiken. Den modesta estetiken är den estetik som de praktiska ämnena av tradition har arbetat med i skolan. Den estetiken fungerar som avkoppling och förströelse från de "riktiga" skolämnena. Den radikala estetiken är konstens estetik, utmanande, ifrågasättande och utopiskt nyskapande. Den kan gestalta sådant som krafter i samhället försöker blunda för och den kan påminna oss om det vi glömt bort att drömma om och kräva av våra liv. Marknadsestetiken är den dominerande kraften på estetikens område och den har utvecklats och formats av makt- och kapitalintressen. 

Det är i den radikala estetiken jag hittar underlag för min undervisning. Genom att presentera samtidskonst vid inledningen av ett arbetsområde väcker jag elevernas intresse och får dem att ifrågasätta, inte bara konstverket i sig utan även sina egna och samhällets normer. 

För den som vill börja arbeta med samtidskonst finns det en mängd olika resurser att utgå ifrån. Många konstinrättningar har gjort material som riktar sig till skolan.Två sådana material är:

Vadå samtidskonst? En CD-skiva utgiven av Göteborgskonsthall. HÄR

Första hjälpen i samtidskonst. En CD-skiva utgiven av Bohusläns Museum. ((Denna verkar tyvärr vara slut.)

Just nu pågår utställningen Märk Linjen på Göteborgs konsthall. Utställningen tar upp frågor om linjer, gränser och makt. Några av konstverken kan vara allt för svåra för eleverna men det finns flera verk som passar mycket bra att använda i  SO och även andra ämnen. Sigalit Landaus verk Azkelon är exempel på ett verk som går att använda i undervisningen. Verket visar en lek som påminner om leken King som svenska skolbarn brukar lekar på raster. Stranden där pojkarna i filmen leker delas av städerna Gaza (Palestina) och Ashkelon (Israel) men städerna är avskilda av en osynlig gräns. HÄR

Ett annat verk på samma utställning är Francis Alys verk Loop där han utforskar vilka möjligheter det finns att korsa gränsen mellan Mexiko och USA. Verket finns dokumenterat som vykort som eleverna kan ta med till skolan och arbeta vidare med.

Francis Alys har också med verket Painting/Retoque. En film där han med pensel fyller i en sliten gränslinje som är målad i Panama. HÄR

 

När jag analyserar samtidskonst tillsammans med eleverna utgår jag från en semiotisk analysmodell. I korthet går den ut på att vi först studerar konstverket objektivt, dvs vad vi faktiskt ser och vad konstverket består av. Här får eleverna inte lägga in några värderingar eller åsikter. 

Nästa steg är att tolka verket. Vilka tankar, känslor väcks hos oss? Vilka kopplingar kan vi göra? Vilka samband ser vi? Kan vi söka mer information om det konstverket tar upp? En bra introduktion till den semiotiska analysmodellen finns i boken Visuell retorik - Bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedier (Carlsson, Koppfeldt) Det går även att läsa mer HÄR

Det bästa är om man som SO-lärare kan arbeta ämnesövergripande med Bildläraren så att eleverna inte bara pratar om samtidskonst utan även för möjlighet att skapa egen samtidskonst. På UR.se finns det flera program i en serie som heter Skapa stort. De programmen är en bra introduktion till hur man kan använda samtidskonst och låta eleverna skapa egna verk utifrån deras egna tankar och idéer. 

http://www.ur.se/Produkter/170721-Skapa-stort-Summer-summer-summertime

Samtidskonst + SO = Sant

Igår, lördag den 18/10 var det vernissage för en ny utställning på Göteborgs konsthall. Utställningen heter Märk Linjen och beskrivs såhär:

----

Göteborgs Konsthall inleder höstsäsongen med utställningen Märk Linjen. Det är en internationell grupputställning som undersöker hur vi med linjens hjälp markerar territorier, tydliggör maktförhållanden och särskiljer oss från de andra. Linjen är och har varit ett uttryck för maktens strävanden att strukturera och indela. Kolonialmakterna delade upp Afrika med pennstreck och linjal. Gränsen drogs med hårda betonglinjer mellan Öst- och Västberlin. Barriärer som ska stänga ute löper både mellan Mexiko och USA och genom Västbanken. Linjen är både reell och abstrakt, konkret och diffus. Den är samtidigt en dröm och ett hot. 
Liv Stoltz, en av curatorerna för utställningen säger: 
”Det är mycket spännande att presentera ett flertal verk av konstnärer av yttersta världsklass. Det är angelägna budskap som konstnärerna för fram i en tid som präglas alltmer av växande politisk spänning, en mer aggressiv förhandling om nationella gränsdragningar och kulturella konflikter runt om i världen.”
I utställningen får vi en unik inblick i hur konstnärer både kan använda konsten som ett instrument till att närma sig sociala och politiska frågor – nästan som aktivister i sin konstnärliga handling – samtidigt som de även arbetar konstnärligt och poetiskt med ett reducerat bildspråk. Märk Linjen är en utställning som vill teckna och uppmärksamma linjens påtagliga närvaro i allas våra liv. 
Ni  kan läsa mer på konsthallens hemsida. HÄR
----
Jag har ännu inte själv sett utställningen man ska göra det så fort jag kan. På min skola undervisar jag även i bild och ett av mina mål som förstelärare är att studera hur samtidskonst kan användas i SO-undervisningen. Just denna utställning verkar särskilt väl anpassad för detta ändamål. 
Många elever upplever samtidskonst som svår, konstig och ibland helt obegriplig. Som lärare får man inte avskräckas av detta utan istället utnyttja det till sin fördel. Det bästa sättet att få eleverna att reflektera över samhällsfrågor som de ser som självklara är att låta dom möta denna typ av radikal samtidskonst. Många av våra normer och värderingar är så självklara för oss att vi har svårt att ifrågasätta dem. Först när vi ställs inför ett avvikande och normbrytande uttryck kan vi börja argumentar och resonera. Våra egna åsikter och värderingar bli tydliga för oss när de speglas i samtidskonstens uttryck. 
Så fort jag har sett utställningen kommer jag att skriva ett längre inlägg med fler exempel och tips på hur man kan använda samtidskonsten i  SO-undervisningen. 

Transfererande frågor

Det händer ibland att eleverna frågar mig: "Varför ska vi kunna detta?" Kopplingen mellan det vi gör i klassrummet och världen utanför skolans väggar är inte alltid självklar för eleverna. Jag brukar därför skapa så kallade TRANSFERERANDE FRÅGOR. Det är frågor som på något sätt omsätter elevernas kunskaper till faktiska verkliga situationer.

Forskning har visat att elever i de högre årskurserna ofta har svårt att transferera sin kunskaper. (James Greeno; Cognition and learning) Det vill säga, att de kan  använda sina kunskaper i andra situationer. Allt för ofta lär sig eleverna för stunden och till proven, utan någon tanke på att kunskaperna kan tillämpas i andra sammanhang och i andra situationer. 

Eleverna i åk 9 håller just nu på att avsluta ett längre arbetsområde som handlat om valet, Sveriges demokratiska system och olika politiska system. De kommer nu få en skrivuppgift som jag anser vara transfererande. frågan ser ut så här:

EBOLA HAR KOMMIT TILL SVERIGE!

En Ebola-epidemi har brutit ut i Sverige. Många har blivit sjuka. Läkare och sjuksköterskor har i tidningar och på TV sagt att skyddsutrustningen inte räcker till. Flera upplopp har brutit ut. Ett upplopp ägde rum när flygplatsen Landvetter stängdes och människor försökte komma med de sista flygplanen. Flera personer skadades och en polis dödades. 

Du är riksdagsledamot och regeringen har nu kallat till en extra omröstning i riksdagens kammare. Statsministern håller ett tal där han förklarar att landet befinner sig i en allvarlig kris. För att klara krisen vill statsministern att valet som ska hållas om ett halvår skjuts upp på obestämd tid tills epidemin är stoppad. Under tiden fortsätter hans parti att styra landet. Alla tidningar och TV-kanaler, utom SVT 1, förbjuds eftersom de sprider många rykten och felaktigheter om Sveriges förmåga att hantera epidemin och det har lett till panik bland svenska folket. Polisen ska också få rätt att fängsla vem som helst utan rättegång tills epidemin är under kontroll. 

Du begär replik och ställer dig i talarstolen. Vad säger du? Ska riksdagen rösta JA eller NEJ till statsministerns förslag?

Skriv ditt tal. 

Använd begrepp som:

Mänskliga rättigheter, Demokrati, Parlamentarism, Grundlagar, Rösträtt, Tryckfrihet, Yttrandefrihet, Diktatur

I ditt tal ska du ha med minst två argument för ett JA och två argument för ett NEJ. Du ska också belysa frågan ur minst två olika perspektiv, tex individ-perspektiv och samhälls-perspektiv. 

-------------------------------

Som av en tillfällighet kunde jag i dagens DN 18/10 läsa en kortare notis om att skyddsutrustningen gått sönder vid en ebola-övning vid sjukhuset i Malmö. 

Orsakskedjor

Eleverna i åk 7 har arbetat i grupper och skapat orsakskedjor. Just nu arbetar de med Lag och Rätt. Frågan de hade att fundera över löd: Varför blir vissa människor kriminella? Varje grupp redovisade sina orsakskedjor för de andra. 

Att planera ett arbetsområde: Analysmodeller

I mitt inlägg om The Big Five skrev jag att jag gillade liknelsen mellan de fem förmågorna och de fem OS-ringarna. Ringarna är förenade precis som förmågorna är. Begreppsförmågan är förenad med analysförmågan och de två skapas med hjälp av informationsförmågan och dessa tre förmågor förmedlas slutligen med hjälp av kommunikationsförmågan. Till detta har vi den metakommunikativa förmågan som genom lärarens formativa bedömning får eleverna att reflektera över sitt lärande och hur hen kan anpassa sitt lärande i framtiden.

För att kunna analysera måste eleverna har bra begreppsförmåga men de behöver också hjälp att strukturera sina analyser. Ett bra hjälpmedel är en analysmodell. Det finns flera olika modeller och det gäller att hitta en som är enkel och tydlig samtidigt som den visar på de olika nivåer och perspektiv som bör finnas med i en bra och utförlig analys. Här är några bilder på olika analysmodeller.

 

Jag föredrar den översta och nedersta modellen eftersom de tar upp olika nivåer och perspektiv.  Igen av modellerna är min egen utan jag har hittat dom på nätet. Den översta, som är riktigt bra, har Lotta Karlsson på Östergårdsskolan i Halmstad konstruerat. Ni hittar hennes blogg HÄR. 

Om eleverna är ovana vid att arbeta med analysmodeller kan Lottas modell vara för komplex. Istället kan man börja med den sista modellen men då lägga till individ-, grupp- och samhällsnivå även i rutan orsaker. Beroende på vad eleverna ska analysera kan man vara tvungen att skapa särskilda analysmodeller men det är bra om jag som lärare har en återkommande grundstruktur som eleverna känner igen. Det är även bra att hjälpa eleverna med vissa begrepp som kan placeras ut i modellen och som eleverna sedan kan utveckla sina resonemang kring.

Vid analysarbete i klassrummet är det bäst om eleverna sitter i grupper och arbetar tillsammans med ett problem. Det är endast genom dialog som ett verkligt resonemang kommer tillstånd och eleverna hjälper varandra att utveckla resonemangen samtidigt som de genom gruppdiskussionen får möjlighet att träna och utveckla sin kommunikativa förmåga.

Att få alla att delta: Dylan Wiliams glasspinnar

Jag gör ett litet avbrott i mina inlägg om att planera arbetsområden för att istället skriva om en konkret förändring jag gjort i mitt klassrum. Det hela började med att jag såg TV-programmet om Dylan Wiliams experiment på en högstadieskola i England. Vissa delar tyckte jag mindre bra om men en sak fastnade jag för. Användandet av talpinnar.

Wiliams förbjuder handuppräckning eftersom det skapat ett mönster i klassen där de duktiga eleverna alltid räcker upp händerna och andra elever aldrig gör det. Jag har själv upplevt detta i mina klassrum och har därför gjort egna pinnar som jag använder när jag ställer frågor eller vi går igenom svar under lektionerna.

Redan märker jag en stor skillnad där tysta elever börjar uttrycka sig och att de redan visar utveckling, även om det för vissa går långsamt. Under Wiliams experiment visade det sig att de duktiga eleverna blev frustrerade och i några fall tog bort sina pinnar i smyg. Jag har själv kunnat konstatera att de duktiga eleverna fortsätter att räcka upp händerna fast de vet att vi använder pinnarna. Vissa elever tycker att deras pinne ska tas bort från burken när pinnen dragits. Jag stoppar alltid tillbaka pinnarna i burken vilket ibland har lett till att en elev fått svara tre gånger.

Hittills har pinnarna fungerat mycket bra. De tysta och ibland passiva eleverna tar mycket mer plats under lektionerna. Mitt underlag för bedömning blir bättre efter som eleverna får möjlighet att uttrycka sina tankar muntligt när deras namnpinne blir dragen. Många av eleverna har svårt att få ner sina resonemang och åsikter vis skriftliga provsituationer. Jag rekommenderar alla lärare att testa. 

Att planera ett arbetsområde: Centrala begrepp

Eleverna ska lära sig resonera och argumentera. För att kunna det krävs att de kan och förstår begrepp som de i sin tur kan koppla ihop i samband och sammanhang. Begreppsförståelse har också en viktig funktion att fylla i elevernas läsutveckling. Ju fler ord, begrepp och synonymer de känner till desto bättre blir deras läsförståelse. Som lärare måste jag välja ut ett antal centrala begrepp att bygga min undervisning på. Vilka begrepp jag väljer påverkas av flera olika faktorer. Min egen kompetens i ämnet, elevernas förförståelse, tillgängliga läromedel och aktuella händelser som kan kopplas till det aktuella arbetsområdet.

När jag planerar arbetsområdet Lag och Rätt utgår jag från lärarhandledningen till PULS samhällskunskap. Ett något äldre läromedel som jag behöver komplettera med ytterligare argument. Fördelen med denna lärarhandledning är att den ger förslag på både begrepp och sammanhangs-kedjor.

BEGREPP

1. Den gyllene reglen
2. Normer
3. Regler
4. Lagar
5. Grundlagar
6. Sveriges rikes lag
7. Brott
8. Nödvärn
9. Straffmyndig
10. Mänskliga rättigheter
11. Rättssäkerhet

SAMMANHANG

1. Faktisk brottslighet - Synlig brottslighet - Dold brottslighet
2. Brott - Gripa - Häkta - Rättegång - Dom - Påföljd/straff
3. Domare - Notarie - Nämndemän - Åklagare - Målsägare - Försvarare - Tilltalad - Dom - Överklaga - Påföljd - Straff
4. Unga brottslingar - Under 15 år - Under 18 år - Åklagare - Sociala myndigheter - Vård inom socialtjänsten - Ungdomstjänst
5. Brottsoffer - Skador - Skadestånd - BRIS - Brottsofferjour - Kvinnojourer - Personligt skydd.

Jag har nu bestämt mig för vilka centrala begrepp min undervisning ska behandla. Nästa steg blir att skapa uppgifter som ger eleverna möjlighet att undersöka frågor om lag och Rätt samt resonera, värdera och uttrycka åsikter. I nästa inlägg kommer jag presentera den grundläggande analysmodell jag låter eleverna använda.

Att planera ett arbetsområde: Nationella prov

De nationella proven i SO diskuteras ofta. Man frågar sig om de mäter det som ska mätas, om eleverna bedöms som de ska bedömas och hur mycket betyget på det nationella provet ska påverka eleverns slutbetyg i ämnet.

Om vi ska ha en likvärdig bedömning och rättsäkra betyg anser jag att vi, i vår planering och vår bedömning, måste utgå från de faktiska styrdokument vi har till vårt förfogande. Det som finns är kursplan, centralt innehåll, kunskapsmatriser och nationella prov. Alla dessa delar har sina brister men det är de vi har att utgå ifrån och förhålla oss till.

De nationella proven, samt visst stödmaterial på Skolverkets hemsida är det vi har som är gemensamt för hela landet. Om vi i ifrågasätter de nationella proven allt för mycket kommer det bli väldigt svårt, för att inte säga omöjligt att skapa en likvärdig bedömning.

Med detta sagt vill jag övergå till att prata om hur jag tar stöd av de nationella proven vid utformandet av mitt arbetsområde. Tyvärr är de nationella proven sekretessbelagda och det är därför svårt att diskutera dem här på bloggen.

Nu finns det ett exempel som ligger öppet på Skolverkets hemsida men tyvärr så innehåller det provet i samhällskunskap inga frågor som är direkt kopplade till Lag och Rätt. Fokus i provet ligger istället på demokrati och ekonomi. Detta till trots så går det att använda provet i min planering. I slutet av provet finns nämligen mallen för resultatrapporteringen och den är utformad som en matris Jag kan där studera frågorna som går upp till A-nivå för att få en uppfattning om hur dessa frågor är formulerade av skolverket och hur skolverket ser på progressionen mellan de olika betygsstegen.

I årets nationella prov i samhällskunskap (VT 14) fanns det däremot flera frågor som hade direkt med Lag och Rätt att göra. Det var både begreppsfrågor och analyserande frågor. Genom att studera dessa frågor får jag information om vilka begrepp jag ska ha med och vilka samband eleverna ska kunna se. Nationella provet lyfter tex fram vikten av rättsäkerhet och den typen av frågor passar bra ihop med min egen tanke att koppla arbetsområdet till de mänskliga rättigheterna.

Bedömningsanvisningarna ger mig här ett bra stöd för min egen bedömning. Jag kan ta de progressionsmatriser som finns och använda dom till mina egna frågor och på ett tydligt sätt förklara för eleven vad som skiljer ett E från ett C och ett A.

Genom att använda mig av olika typer av frågor men samma progressionsmatis kan eleverna få möjlighet att träna på en fråga innan de får den betygsgrundande bedömningsfrågan. Den formativa bedömningen blir tydlig och eleverna kan enskilt eller i grupp diskutera sina övningssvar i förhållande till progressionsmatriserna.

I min egen lektionsplanering kommer jag använda de frågor från det nationella provet som handlar om just Lag och Rätt.

I mitt nästa inlägg kommer jag visa hur den faktiska lektionsplaneringen börjar ta form.

Att planera ett arbetsområde: The Big 5

I ett tidigare inlägg skrev jag att jag utgår från de uppdelade kunskapsmatriserna som finns i Unikum. Jag tycker det är viktigt att eleverna faktiskt får möta och studera de kunskapstexter som ligger till grund för min bedömning. Med detta sagt är jag medveten om att läroplanens kunskapsmatriser är långt ifrån lätta att förstå och många värdeord och progressioner är svårbegripliga för elever i grundskolan. Ännu svårare blir det för elever som inte har svenska som sitt första språk.

De fem stora förmågorna, "The Big Five", som lanserats av Göran Svanelid fyller därför en viktig funktion, som länk mellan kursplanernas abstrakta kungskapskrav och det faktiska arbetet under lektionerna. Att prata om Begrepp, Analys, Kommunikation, Information och (metakognition) blir hanterbart och begripligt för såväl elever som föräldrar. Vid utvecklingssamtal blir det också lättare att prata om SO-ämnena på ett mer övergripande sätt.

Både vid starten av ett arbetsområdet och vid starten av en enskild lektion går det lätt att peka på vilka förmågor eleverna kommer att träna på. Ofta försöker jag få in flera förmågor under en och samma lektion men ibland väljer jag ut enbart en förmåga för att fokusera på just den, tex källkritik (informationsförmåga) eller analysförmåga.

"The Big Five" förknippas ofta med fem afrikanska djur. Jag är personligen inte förtjust i det och vad jag har förstått är inte Göran Svanelid det heller. Djuren följde med som illustration till Görans första artikel om "The Big Five" i Pedagogiska magasinet. Istället gillar jag Charlotta Karlssons tanke om "The Big Five" som de fem olympiska ringarna. Läs hennes text HÄR hon förklarar det bättre än vad jag gör.

 

I ett kommande inlägg kommer jag visa hur en av mina lektionsplaneringar kan se ut och hur jag kopplar till "The Big Five." Mitt nästa inlägg kommer däremot att handla om nationella proven och det stöd och de idéer jag kan hämta för min planering av konkreta lektioner och bedömningsuppgifter för arbetsområdet Lag och Rätt.

Att planera ett arbetsområde: Centralt innehåll

Det har nu blivit dags att titta närmare på det centrala innehållet för samhällskunskap och se vad det står om Lag och Rätt. Ett helt avsnitt har rubriken: Rättigheter och rättsskipning och där står följande:

Rättigheter och rättsskipning

• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Det är tydligt att det går att sammanfoga de tre första punkterna till en uppgift som handlar om de mänskliga rättigheterna och  hur dessa bryts runt om i världen och hur organisationer som Amnesty försöker påverka regeringar att följa de mänskliga rättigheterna. Fallet Dawit Isaak kan vara en utgångspunkt och eleverna kan även studera Amnestys arbete närmare och kanske själva driva en kampanj och skriva brev.

Första och fjärde punkten ger stöd för min tanke att låta eleverna studera problemet med det ökade tiggeriet.

Den femte punkten har inte direkt med Lag och Rätt att göra men där finns viktiga beröringspunkter, tex hur vi ibland tycker det är ok att bryta vissa lagar men inte andra.

Sista punkten handlar uteslutande om Lag och Rätt. Det som ska finnas med i arbetsområdet är hur rättssystemet i Sverige fungerar, normer och lagar, kriminalitet, vård och organiserad brottslighet, kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. Min tanke att eleverna ska arbeta med frågan om fängelse ska vara straff eller vård får här stöd av det centrala innehållet.

Det finns även några andra punkter i det centrala innehållet för samhällskunskap som passar in på det arbetsområde jag planerar.

Individer och gemenskaper

• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Information och kommunikation

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Samhällsresurser och fördelning

• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Sammanfattning:
Det centrala innehållet ger en viss vägledning men är inte jättetydligt med vad som ska ingå. Nästa steg blir att konstruera uppgifter som jag anser har stöd, både i det cenrala innehållet och i kunskapskraven. I nästa inlägg kommer jag skriva om min syn på The Big 5 och hur jag gör för att få med dem i min undervisning.

Att planera ett arbetsområde: Kunskapskrav

I ett antal inlägg tänker jag skriva om hur jag planerar ett arbetsområde. Mina utgångspunkter när jag planerar är bedömningsmatrisen för ämnet, centralt innehåll för ämnet, Big 5, nationella prov och viss annan litteratur.

Inför varje nytt arbetsområde utgår jag från kunskapsmatriserna i Lgr11. På Unikum finns samma matriser men de olika förmågorna är uppdelade på ett tydligare sätt.

I det här exempelt kommer jag att planera ett arbetetsområde om Lag och Rätt i Samhällskunskap. Kunskapsmatrisen för samhällskunskap är omfattande. Det bästa är om alla bedömningsaspekter kommer med i planeringen men det är inte alltid möjligt. I de fall då vissa aspekter utelämnas noterar jag detta med rött för att inte glömma att den eller de aspekterna måste komma med i nästa arbetsområde.

Unikum har delat upp matrisen i samhällskunskap i följande rubriker:

• Samhällsstrukturer
• Undersöka strukturer i samhället
• Använda begrepp
• Påverka och påverkas
• Undersöka samhällsfrågor
• Värdera och uttrycka ståndpunkter
• Mänskliga rättigheter
• Minoriteters särställning och rättigheter
• Demokrati
• Information och källor

Första punkten Samhällsstrukturer är lätt att identifiera. Samhällsstrukturen som eleverna ska få kunskaper om är det samhällets rättsliga struktur.

Andra punkten kräver mer eftertanke eftersom den består av två delar. Först ska eleverna de rättsliga strukturerna i samhället är uppbyggda och fungerar. Men eleverna ska också beskriva samband mellan den rättsliga strukturen och andra samhällsstrukturer, tex ekonomiska, politiska, sociala och mediala.  Det är knappast troligt att eleverna hinner se samband mellan alla de olika strukturerna utan jag måste välja ut vilka strukturer vi ska arbeta med.
 Eftersom vi precis arbetat med Valet och Demokrati passar det bra att koppla den rättsliga strukturen till den politiska strukturen och även den mediala strukturen är intressant att studera.

Tredje punkten handlar om begrepp och modeller. Här måste jag gå igenom det centrala innehållet för att se vilka begrepp och modeller som eleverna ska lära sig och förstå. 

Fjärde punkten talar om att eleverna ska förstå hur individer och samhälle påverkar varandra och vilka faktorer som har betydelse. I min planering måste jag ge eleverna möjlighet att reflektera över detta genom exempel, diskussioner och egna resonemang. Det blir viktigt att formulera stora öppna frågor som eleverna kan arbeta med.

Femte punkten säger att eleverna ska undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv. Här har jag en tanke att eleverna ska få undersöka problemet med Rumänska tiggare. I lagen får man både tigga och bo i ett EU-land i tre månader. Samtidigt upplever många tiggeriet som ett stort problem, både för på individ och samhällsnivå. En annan samhällsfråga som knyter an till eleverna vardag är ökningen av mobbning och trakasserier på Internet.

Sjätte punkten handlar om att eleverna ska värdera och uttrycka ståndpunkter. Genom diskussioner och skrivuppgifter måste eleven få möjlighet att arbeta med detta. En klassik fråga är om fängelse ska vara straff eller vård.

Sjunde punkten saknar progression. Den tar upp de mänskliga rättigheterna och det kan passa bra att inleda arbetsområdet med att peka på de artiklar i de mänskliga rättigheterna som handlar om människors rättsliga rättigheter.

Åttonde punkten säger att eleverna ska lära sig om minoriteters särställning och rättigheter. Om jag väljer att arbeta frågan om tiggarna går det även att belysa Romernas situation historiskt och idag, nationellt och internationellt.

Nionde punkten tar upp demokatin och att eleverna ska ha kunskaper om den. I samhällskunskapsämnet behandlar vi demokratin mer utförligt i andra ämnesområden men inom ramen för Lag och Rätt passar det bra att diskutera hur lagar stiftast och hur man förhåller sig till lagar man inte tycker om.

Tionde och sista punkten handlar om information och källor. Inom arbetsområdet Lag och Rätt bör eleverna få möjlighet att studera statistik, söka information och träna källkritik. De kan bland annat arbeta med skillanden mellan fakta och tyckande. Ofta när det sker ett brott blir det också en omfattande ryktesspridning. Det finns flera kända fall som kan fungera som exempel.

Sammanfattning:
Efter denna genomgång av kunskapskraven ser jag att det är möjligt att få med alla delar i arbetsområdet och jag kommer ha ett heltäckande underlag vid min slutliga summativa bedömning. Tyvärr kommer jag inte kunna låta eleverna fördjupa sig i alla delar. Vissa kunskaper kommer eleverna arbeta mer med och andra kommer de arbeta mindre med.

Att arbeta med matriser är problematiskt. Det finns ett tydligt krav på likvärdig bedömning och tydlighet. Jag undviker därför att skapa egna matriser utan kopplar min undervisning till de matriser som är de officiella dvs. de som finns i Lgr11. Jag är medveten om att dessa matriser är komplexa men min förhoppning är att om jag använder samma matris under elevernas hela högstadietid och vi tillsammans diskuterar texten och begreppen inför varje nytt arbetsområde kommer eleverna med tiden få ökad förståelse för matriserna och vilka kunskaper det är som bedöms. Det är farligt att allt för ofta förenkla och förkorta texter för eleverna. I en tid då läsförståelsen försämras bland elever anser jag det är viktigt att faktiskt arbeta med svåra texter om vi ska få läsförståelsen att förbättras.

Nästa inlägg:
I nästa inlägg kommer jag att studera det centrala innehållet för att få mer konkreta riktlinjer för vad mina lektioner ska handla om och vilka begrepp, modeller och samband som ska belysas. 

Studiedagen den 22 september

Här är den presentation som jag tänkte utgå ifrån vid vårt första ämnesgrupps-möte på Varlaskolan. Protokollet från mötet kommer att publiceras här på bloggen.

SO-kurs i Stockholm

I november bär det av till Stockholm för en tvådagars kurs om SO-ämnena. Det ska bli spännande och förhoppningsvis lärorikt. En länk till kursen hittar ni HÄR. Ni får scrolla ner en bit på sidan för att hitta den.

Planerar studiedagen den 22 september

Just nu är det mycket, både på jobbet och hemma. Jag håller på att förbereda en presentation att använda på ämneskonferensen måndagen den 22 september på Varlaskolan.

En allmän dagordning har gått ut så vi kommer att följa den och förhoppningsvis komma fram till hur vi vill lägga upp ämnesgruppens arbete för resten av läsåret.

Tidningen Alfa

Äntligen börjar det klarna kring min tjänst som förstelärare. Samtidigt dimper tidningen Alfa ner i brevlådan. Tidningen ges ut av Lärarförbundet och vänder sig till lärare i Svenska, SO och språk. I detta nummer finns en intressant artikel om hur lärare kan och ska använda GIS (geografiska informationssystem) i geografiundervisningen. Jag har själv satt upp ett utvecklingsområde kring just detta och hur vi kan använda digitala verktyg och fältstudier i vår geografiundervisning. När jag väl fördjupat mig i de appar som nämns i artikeln återkommer jag med fördjupade tankar. Själva artikeln går att hitta på nätet HÄR.

Planeringsmöte inför 22/9

Idag har jag tillsammans med andra lärare varit på Varlaskolan och planerat för studiedagen den 22/9.
Förhoppningsvis kommer alla rektorer i Centrum att köpa in boken Bedömning i SO. En sammanställning och kallelse kommer att skickas ut.

Uppdatering

Eftersom det fortfarande är många frågetecken kring min tjänst som förstelärare har jag inte skrivit så mycket på bloggen. Under denna vecka och nästa kommer jag förhoppningsvis få mer kött på benen (och ett kontrakt påskrivet).

På skolan arbetar jag för tillfället med valet och demokrati i de klasser jag undervisar. UR har flera bra program liksom GR-utbildning. Från och med nästa vecka kommer jag skriva mer kontinuerligt så välkomna tillbaka då.Vi kommer också genomföra ett rollspel med filmade sekvenser samt åk 8 kommer spela kommunspelet från SKL.

Placeringspinnar

Jag har nu målat de placeringspinnar som ska användas i klassrumet för att skapa gruppdialoger. Det är en del i arbetet med att få till ett demokratiskt samtal där det inte är tillåtet att räcka upp handen utan eleverna ska tillsammans komma fram till svaren.

Vid början av varje lektion eller vid första lektionen varje vecka, beroende på den aktuella uppgiften, kommer eleverna att dra var sin pinne och sedan sätta sig vid den fyrgrupp som har samma färg. Syftet med detta experiment är att träna eleverna i att samarbeta och att diskutera tillsammans.

Rollsspel om valet!

Rollspelsföreningen SVEROK har tagit fram ett intressant rollspel om valet. Spelet går att ladda ner som en pdf-fil HÄR.

Att föra in spel i undervisningen är ett bra sätt att öka intresset hos eleverna. Formerna för undervisningen blir friare och stoffet blir mer konkret. Om eleverna enbart arbetar med läroböcker, filmer och genomgångar finns det risk att kunskaperna inte går på djupet och befästs. När eleverna får möjlighet att bli verkliga handlande aktörer, är chansen större att det blir ett verkligt bestående lärarande. Möjligheten att spela en roll gör det också lättare för eleverna att diskutera och argumentera när det nödvändigtvis inte behöver vara elevernas egna åsikter som förs fram.

Webbkurs i bedömning

Nu finns Skolverkets webbaserade kurs i bedömning även för 7-9. Ett perfekt fortbildningsprojekt för arbetslag. Kursen hittar ni HÄR.

Minecraft i undervisningen

Minecraft blir ett allt populärare pedagogiskt spel. Här finns en sida med en mängd idéer på hur man kan jobba med Minecraft i skolan. MINECRAFT

Historiebruk i praktiken

På sommarlovet hann jag med att besöka Hangö i sydvästra Finland.

 

Vid strandpromenaden i Hangö finns det ett frihetsmonoment som på ett tydligt sätt illustrerar begreppet historiebruk. Informationstexten som finns på en anslagstavla i anslutning till monumentet visar hur synen på historian påverkas av politiska förändringar.

Ursprungligen uppfördes monumentet efter det finska inbördeskriget som blossade upp i samband med den Ryska Revolutionen. Det restes som ett tack till de tyska soldater som kom till Finland för att hjälpa den vita sidan i inbördeskriget att besegra den röda sidan. Att Hangö också var fältmarskalk Mannerheims sommarstad bidrog säkert till att momumentet placerades just där. 

Mannerheim var ledare för den vita sidan och ledde också Finlands försvar under andra världskriget. Under andra världskriget intogs Hangö av Sovjetiska trupper och monumentet plockades ner.  När finländarna fick tillbaka Hangö under kriget lades en ny text till som beskrev ryssarnas illdåd. Efter krigsslutet fick Sovjetunionen åter kontroll över Hangö och monumentet gjordes om och fick sitt nuvarande utseende. 

Genom att följa monumentets historia går det att studera såväl den Ryska Revolutionen som det Första och Andra Världskriget. Även Sveriges roll under dessa perioder blir tydlig liksom de historiska banden mellan Sverige och Finland. Och inte minst blir det tydligt hur historian ändras beroende på vem som för tillfället har makten.  Än idag fortsätter diskussionen om monumentet vilket framgår av den här tidningsartikeln.

Bedömning i SO

Under semestern har jag läst boken Bedömning i SO. Författarna Anders Jönsson och Christine Odenstad skriver inledningsvis att boken främst vänder sig till lärare som undervisar årskurs 1-6 men boken passar lika väl för lärare som undervisar åk 7-9.

Författarna går igenom vad som är väsentligt för att skapa en bra SO-undervisning. De diskuterar formativ bedömning, hur vi lärare bör bedöma och ge återkoppling och hur eleverna kan bedöma varanda och sig själva genom kamratbedömning och självbedömning. I boken kan man också läsa om meningsfull utvärdering och uppföljning och inte minst hur man skapar en likvärdig undervisning med hjälp av nationella prov och sambedömning. Avslutningsvis går författarna igenom  de fyra SO-ämnena var för sig och ger förslag på hur vi som lärare kan utforma vår undervisning med utgångspunkt från de olika förmågor som anges i kursplanernas syftesbeskrivningar.

Denna bok är mycket viktig för oss som undervisar i SO. Boken stödjer mig som enskild lärare och den ger stöd i mina samtal med mina kollegor på skolan. Utöver detta fungerar boken också som ett underlag och stöd i våra diskussioner över stadierna, 1-3, 4-6 och 7-9. I boken finns flera konkreta exempel på "stora frågor" som kan väcka intresse hos eleverna och det finns exempel på elevsvar som kan fungerara som underlag för samtal mellan lärare och mellan lärare/elev.

Förhoppningsvis kan alla SO-lärarna i kommunen köpa in boken till sin skola så att boken kan fungera som en gemensam utgångspunkt för fördjupade diskussioner och utvecklingsarbete i Kungsbacka kommun.

Magisterprogram: Lärande, kommunikation och informationsteknologi 60 hp

Jag har precis fått veta att jag blivit antagen till Magisterprogram i Lärande, kommunikation och informationsteknologi. Efter att ha gått programmet ska jag kunna "arbeta design- och utvecklingsinriktat med IT för lärande och kommunikation inom utbildningsmiljöer och i övriga arbetslivet."

Jag sökte magisterprogrammet eftersom jag är övertygad om att dagens skola och inte minst morgondagens skola måste integrera IT i all sin verksamhet. Världen befinner sig idag vid en brytpunkt, där Internet och sociala nätverk snabbt håller på att omdefiniera hur vi ser på världen och oss själva.

På gott och ont håller världen på att knytas ihop till ett globalt digitalt nät. I detta nät finns det multinationella företag med sina intressen och agendor. Samtidigt finns det en växande gräsrotsrörelse som kräver frihet på nätet och öppna källkoder. Deras verktyg är bland annat 3D-skrivare och olika programeringsverktyg.

Skolan måste sätta sig in i denna "Nya sköna värld" om skolan ska fortsätta ha en verklig betydelse i dagens och morgondagens samhälle. Förhoppningsvis kommer detta magisterprogram ge mig verktyg i min egen undervisning men också i min roll som förstelärare.

För den som är intresserad av att veta mer om denna "Nya sköna värld" rekomenderar jag några böcker av författaren Cory Doctorow. Hans böcker får man ladda ner gratis. Men han vill ju så klart helst att vi köper dem.
Följande tre titlar hittar ni här: Little Brother, Homeland, For The Win

Ännu fler titlar går att hitta på Corys hemsida CRAPHOUND och BOING BOING


Personligen anser jag att Kungsbacka, som är en en-till-en kommun kan utveckla arbetet med IT i skolorna betydligt mer. Min förhoppning är att jag på något sätt kan bidra till denna utveckling. En start är den kurs i programmering som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Min förhoppning är att ganska snart presentera en plan för hur denna utveckling kan se ut rent konkret.

Det demokratiska klassrummet

Jag har börjat skissa på en ny struktur på lektionerna där fokus ligger på elevaktivitet och elevdialog. Den grundläggande tanken är att eleven vid lektionens början får en färgkod som visar vid vilket bord eleven ska sitta. Syftet med detta är att elverna ska lära sig samarbeta med alla och öva upp sin förmåga att samtala i mindre grupp. Grupperna får en så kallad "Stor fråga" att diskutera. Göran Svanelid som lanserade begreppet Big 5 har också pratat om vikten av att eleverna ställs in förstora öppna frågor som saknar givna svar med som öppnar upp för givande diskussioner, resonemang och argumentationer.

I steg två byter elever grupp och nya "regnbågs-grupper" bildas där diskussionen nu fortsätter och ett slutligt svar formuleras och redovisas. 

Min förhoppning är att elevernas delaktighet ska öka liksom deras förmåga att samtala och resonera. I förlängningen är det långsiktiga målet att eleverna ska uppleva lektionerna som givande och intresanta samt att deras kunskaper ska fördjupas och breddas. 

Den största utmaningen blir att formulera bra stora frågor och att eleverna har de grundläggande förkunskaper som krävs för att kunna diskutera och resonera på ett bra sätt. Andra viktiga frågor är hur ofta man bör använda sig av denna lektionsmodell och om grupperna ska vara mer permanenta så att eleverna kan arbeta tillsammans under en längre tid.