Att planera ett arbetsområde: Nationella prov

De nationella proven i SO diskuteras ofta. Man frågar sig om de mäter det som ska mätas, om eleverna bedöms som de ska bedömas och hur mycket betyget på det nationella provet ska påverka eleverns slutbetyg i ämnet.

Om vi ska ha en likvärdig bedömning och rättsäkra betyg anser jag att vi, i vår planering och vår bedömning, måste utgå från de faktiska styrdokument vi har till vårt förfogande. Det som finns är kursplan, centralt innehåll, kunskapsmatriser och nationella prov. Alla dessa delar har sina brister men det är de vi har att utgå ifrån och förhålla oss till.

De nationella proven, samt visst stödmaterial på Skolverkets hemsida är det vi har som är gemensamt för hela landet. Om vi i ifrågasätter de nationella proven allt för mycket kommer det bli väldigt svårt, för att inte säga omöjligt att skapa en likvärdig bedömning.

Med detta sagt vill jag övergå till att prata om hur jag tar stöd av de nationella proven vid utformandet av mitt arbetsområde. Tyvärr är de nationella proven sekretessbelagda och det är därför svårt att diskutera dem här på bloggen.

Nu finns det ett exempel som ligger öppet på Skolverkets hemsida men tyvärr så innehåller det provet i samhällskunskap inga frågor som är direkt kopplade till Lag och Rätt. Fokus i provet ligger istället på demokrati och ekonomi. Detta till trots så går det att använda provet i min planering. I slutet av provet finns nämligen mallen för resultatrapporteringen och den är utformad som en matris Jag kan där studera frågorna som går upp till A-nivå för att få en uppfattning om hur dessa frågor är formulerade av skolverket och hur skolverket ser på progressionen mellan de olika betygsstegen.

I årets nationella prov i samhällskunskap (VT 14) fanns det däremot flera frågor som hade direkt med Lag och Rätt att göra. Det var både begreppsfrågor och analyserande frågor. Genom att studera dessa frågor får jag information om vilka begrepp jag ska ha med och vilka samband eleverna ska kunna se. Nationella provet lyfter tex fram vikten av rättsäkerhet och den typen av frågor passar bra ihop med min egen tanke att koppla arbetsområdet till de mänskliga rättigheterna.

Bedömningsanvisningarna ger mig här ett bra stöd för min egen bedömning. Jag kan ta de progressionsmatriser som finns och använda dom till mina egna frågor och på ett tydligt sätt förklara för eleven vad som skiljer ett E från ett C och ett A.

Genom att använda mig av olika typer av frågor men samma progressionsmatis kan eleverna få möjlighet att träna på en fråga innan de får den betygsgrundande bedömningsfrågan. Den formativa bedömningen blir tydlig och eleverna kan enskilt eller i grupp diskutera sina övningssvar i förhållande till progressionsmatriserna.

I min egen lektionsplanering kommer jag använda de frågor från det nationella provet som handlar om just Lag och Rätt.

I mitt nästa inlägg kommer jag visa hur den faktiska lektionsplaneringen börjar ta form.

Att planera ett arbetsområde: The Big 5

I ett tidigare inlägg skrev jag att jag utgår från de uppdelade kunskapsmatriserna som finns i Unikum. Jag tycker det är viktigt att eleverna faktiskt får möta och studera de kunskapstexter som ligger till grund för min bedömning. Med detta sagt är jag medveten om att läroplanens kunskapsmatriser är långt ifrån lätta att förstå och många värdeord och progressioner är svårbegripliga för elever i grundskolan. Ännu svårare blir det för elever som inte har svenska som sitt första språk.

De fem stora förmågorna, "The Big Five", som lanserats av Göran Svanelid fyller därför en viktig funktion, som länk mellan kursplanernas abstrakta kungskapskrav och det faktiska arbetet under lektionerna. Att prata om Begrepp, Analys, Kommunikation, Information och (metakognition) blir hanterbart och begripligt för såväl elever som föräldrar. Vid utvecklingssamtal blir det också lättare att prata om SO-ämnena på ett mer övergripande sätt.

Både vid starten av ett arbetsområdet och vid starten av en enskild lektion går det lätt att peka på vilka förmågor eleverna kommer att träna på. Ofta försöker jag få in flera förmågor under en och samma lektion men ibland väljer jag ut enbart en förmåga för att fokusera på just den, tex källkritik (informationsförmåga) eller analysförmåga.

"The Big Five" förknippas ofta med fem afrikanska djur. Jag är personligen inte förtjust i det och vad jag har förstått är inte Göran Svanelid det heller. Djuren följde med som illustration till Görans första artikel om "The Big Five" i Pedagogiska magasinet. Istället gillar jag Charlotta Karlssons tanke om "The Big Five" som de fem olympiska ringarna. Läs hennes text HÄR hon förklarar det bättre än vad jag gör.

 

I ett kommande inlägg kommer jag visa hur en av mina lektionsplaneringar kan se ut och hur jag kopplar till "The Big Five." Mitt nästa inlägg kommer däremot att handla om nationella proven och det stöd och de idéer jag kan hämta för min planering av konkreta lektioner och bedömningsuppgifter för arbetsområdet Lag och Rätt.

Att planera ett arbetsområde: Centralt innehåll

Det har nu blivit dags att titta närmare på det centrala innehållet för samhällskunskap och se vad det står om Lag och Rätt. Ett helt avsnitt har rubriken: Rättigheter och rättsskipning och där står följande:

Rättigheter och rättsskipning

• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Det är tydligt att det går att sammanfoga de tre första punkterna till en uppgift som handlar om de mänskliga rättigheterna och  hur dessa bryts runt om i världen och hur organisationer som Amnesty försöker påverka regeringar att följa de mänskliga rättigheterna. Fallet Dawit Isaak kan vara en utgångspunkt och eleverna kan även studera Amnestys arbete närmare och kanske själva driva en kampanj och skriva brev.

Första och fjärde punkten ger stöd för min tanke att låta eleverna studera problemet med det ökade tiggeriet.

Den femte punkten har inte direkt med Lag och Rätt att göra men där finns viktiga beröringspunkter, tex hur vi ibland tycker det är ok att bryta vissa lagar men inte andra.

Sista punkten handlar uteslutande om Lag och Rätt. Det som ska finnas med i arbetsområdet är hur rättssystemet i Sverige fungerar, normer och lagar, kriminalitet, vård och organiserad brottslighet, kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. Min tanke att eleverna ska arbeta med frågan om fängelse ska vara straff eller vård får här stöd av det centrala innehållet.

Det finns även några andra punkter i det centrala innehållet för samhällskunskap som passar in på det arbetsområde jag planerar.

Individer och gemenskaper

• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Information och kommunikation

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Samhällsresurser och fördelning

• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Sammanfattning:
Det centrala innehållet ger en viss vägledning men är inte jättetydligt med vad som ska ingå. Nästa steg blir att konstruera uppgifter som jag anser har stöd, både i det cenrala innehållet och i kunskapskraven. I nästa inlägg kommer jag skriva om min syn på The Big 5 och hur jag gör för att få med dem i min undervisning.

Att planera ett arbetsområde: Kunskapskrav

I ett antal inlägg tänker jag skriva om hur jag planerar ett arbetsområde. Mina utgångspunkter när jag planerar är bedömningsmatrisen för ämnet, centralt innehåll för ämnet, Big 5, nationella prov och viss annan litteratur.

Inför varje nytt arbetsområde utgår jag från kunskapsmatriserna i Lgr11. På Unikum finns samma matriser men de olika förmågorna är uppdelade på ett tydligare sätt.

I det här exempelt kommer jag att planera ett arbetetsområde om Lag och Rätt i Samhällskunskap. Kunskapsmatrisen för samhällskunskap är omfattande. Det bästa är om alla bedömningsaspekter kommer med i planeringen men det är inte alltid möjligt. I de fall då vissa aspekter utelämnas noterar jag detta med rött för att inte glömma att den eller de aspekterna måste komma med i nästa arbetsområde.

Unikum har delat upp matrisen i samhällskunskap i följande rubriker:

• Samhällsstrukturer
• Undersöka strukturer i samhället
• Använda begrepp
• Påverka och påverkas
• Undersöka samhällsfrågor
• Värdera och uttrycka ståndpunkter
• Mänskliga rättigheter
• Minoriteters särställning och rättigheter
• Demokrati
• Information och källor

Första punkten Samhällsstrukturer är lätt att identifiera. Samhällsstrukturen som eleverna ska få kunskaper om är det samhällets rättsliga struktur.

Andra punkten kräver mer eftertanke eftersom den består av två delar. Först ska eleverna de rättsliga strukturerna i samhället är uppbyggda och fungerar. Men eleverna ska också beskriva samband mellan den rättsliga strukturen och andra samhällsstrukturer, tex ekonomiska, politiska, sociala och mediala.  Det är knappast troligt att eleverna hinner se samband mellan alla de olika strukturerna utan jag måste välja ut vilka strukturer vi ska arbeta med.
 Eftersom vi precis arbetat med Valet och Demokrati passar det bra att koppla den rättsliga strukturen till den politiska strukturen och även den mediala strukturen är intressant att studera.

Tredje punkten handlar om begrepp och modeller. Här måste jag gå igenom det centrala innehållet för att se vilka begrepp och modeller som eleverna ska lära sig och förstå. 

Fjärde punkten talar om att eleverna ska förstå hur individer och samhälle påverkar varandra och vilka faktorer som har betydelse. I min planering måste jag ge eleverna möjlighet att reflektera över detta genom exempel, diskussioner och egna resonemang. Det blir viktigt att formulera stora öppna frågor som eleverna kan arbeta med.

Femte punkten säger att eleverna ska undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv. Här har jag en tanke att eleverna ska få undersöka problemet med Rumänska tiggare. I lagen får man både tigga och bo i ett EU-land i tre månader. Samtidigt upplever många tiggeriet som ett stort problem, både för på individ och samhällsnivå. En annan samhällsfråga som knyter an till eleverna vardag är ökningen av mobbning och trakasserier på Internet.

Sjätte punkten handlar om att eleverna ska värdera och uttrycka ståndpunkter. Genom diskussioner och skrivuppgifter måste eleven få möjlighet att arbeta med detta. En klassik fråga är om fängelse ska vara straff eller vård.

Sjunde punkten saknar progression. Den tar upp de mänskliga rättigheterna och det kan passa bra att inleda arbetsområdet med att peka på de artiklar i de mänskliga rättigheterna som handlar om människors rättsliga rättigheter.

Åttonde punkten säger att eleverna ska lära sig om minoriteters särställning och rättigheter. Om jag väljer att arbeta frågan om tiggarna går det även att belysa Romernas situation historiskt och idag, nationellt och internationellt.

Nionde punkten tar upp demokatin och att eleverna ska ha kunskaper om den. I samhällskunskapsämnet behandlar vi demokratin mer utförligt i andra ämnesområden men inom ramen för Lag och Rätt passar det bra att diskutera hur lagar stiftast och hur man förhåller sig till lagar man inte tycker om.

Tionde och sista punkten handlar om information och källor. Inom arbetsområdet Lag och Rätt bör eleverna få möjlighet att studera statistik, söka information och träna källkritik. De kan bland annat arbeta med skillanden mellan fakta och tyckande. Ofta när det sker ett brott blir det också en omfattande ryktesspridning. Det finns flera kända fall som kan fungera som exempel.

Sammanfattning:
Efter denna genomgång av kunskapskraven ser jag att det är möjligt att få med alla delar i arbetsområdet och jag kommer ha ett heltäckande underlag vid min slutliga summativa bedömning. Tyvärr kommer jag inte kunna låta eleverna fördjupa sig i alla delar. Vissa kunskaper kommer eleverna arbeta mer med och andra kommer de arbeta mindre med.

Att arbeta med matriser är problematiskt. Det finns ett tydligt krav på likvärdig bedömning och tydlighet. Jag undviker därför att skapa egna matriser utan kopplar min undervisning till de matriser som är de officiella dvs. de som finns i Lgr11. Jag är medveten om att dessa matriser är komplexa men min förhoppning är att om jag använder samma matris under elevernas hela högstadietid och vi tillsammans diskuterar texten och begreppen inför varje nytt arbetsområde kommer eleverna med tiden få ökad förståelse för matriserna och vilka kunskaper det är som bedöms. Det är farligt att allt för ofta förenkla och förkorta texter för eleverna. I en tid då läsförståelsen försämras bland elever anser jag det är viktigt att faktiskt arbeta med svåra texter om vi ska få läsförståelsen att förbättras.

Nästa inlägg:
I nästa inlägg kommer jag att studera det centrala innehållet för att få mer konkreta riktlinjer för vad mina lektioner ska handla om och vilka begrepp, modeller och samband som ska belysas. 

Studiedagen den 22 september

Här är den presentation som jag tänkte utgå ifrån vid vårt första ämnesgrupps-möte på Varlaskolan. Protokollet från mötet kommer att publiceras här på bloggen.

SO-kurs i Stockholm

I november bär det av till Stockholm för en tvådagars kurs om SO-ämnena. Det ska bli spännande och förhoppningsvis lärorikt. En länk till kursen hittar ni HÄR. Ni får scrolla ner en bit på sidan för att hitta den.

Planerar studiedagen den 22 september

Just nu är det mycket, både på jobbet och hemma. Jag håller på att förbereda en presentation att använda på ämneskonferensen måndagen den 22 september på Varlaskolan.

En allmän dagordning har gått ut så vi kommer att följa den och förhoppningsvis komma fram till hur vi vill lägga upp ämnesgruppens arbete för resten av läsåret.

Tidningen Alfa

Äntligen börjar det klarna kring min tjänst som förstelärare. Samtidigt dimper tidningen Alfa ner i brevlådan. Tidningen ges ut av Lärarförbundet och vänder sig till lärare i Svenska, SO och språk. I detta nummer finns en intressant artikel om hur lärare kan och ska använda GIS (geografiska informationssystem) i geografiundervisningen. Jag har själv satt upp ett utvecklingsområde kring just detta och hur vi kan använda digitala verktyg och fältstudier i vår geografiundervisning. När jag väl fördjupat mig i de appar som nämns i artikeln återkommer jag med fördjupade tankar. Själva artikeln går att hitta på nätet HÄR.

Planeringsmöte inför 22/9

Idag har jag tillsammans med andra lärare varit på Varlaskolan och planerat för studiedagen den 22/9.
Förhoppningsvis kommer alla rektorer i Centrum att köpa in boken Bedömning i SO. En sammanställning och kallelse kommer att skickas ut.

Uppdatering

Eftersom det fortfarande är många frågetecken kring min tjänst som förstelärare har jag inte skrivit så mycket på bloggen. Under denna vecka och nästa kommer jag förhoppningsvis få mer kött på benen (och ett kontrakt påskrivet).

På skolan arbetar jag för tillfället med valet och demokrati i de klasser jag undervisar. UR har flera bra program liksom GR-utbildning. Från och med nästa vecka kommer jag skriva mer kontinuerligt så välkomna tillbaka då.Vi kommer också genomföra ett rollspel med filmade sekvenser samt åk 8 kommer spela kommunspelet från SKL.