Att använda samtidskonst

För att undervisningen ska bli meningsfull krävs att elevernas intresse väcks och att de formulerar egna frågor. Samtidskonsten kan vara ett sätt att väcka detta intresse och få eleverna att formulera egna frågor. Att jag väljer samtidskonst beror på att den ofta är samhällsorienterad, ifrågasättande och normbrytande. Det är viktigt att hitta uttryck som bryter mot elevernas egna värderingar och förutfattade meningar.

Boken Skolan och det radikala estetiken (Jan Thavenius mfl, Studentlitteratur) är en bra ingång till det här sättet att tänka. Författarna visar på tre olika typer av estetik, den modesta estetiken, den radikala estetiken och marknadsestetiken. Den modesta estetiken är den estetik som de praktiska ämnena av tradition har arbetat med i skolan. Den estetiken fungerar som avkoppling och förströelse från de "riktiga" skolämnena. Den radikala estetiken är konstens estetik, utmanande, ifrågasättande och utopiskt nyskapande. Den kan gestalta sådant som krafter i samhället försöker blunda för och den kan påminna oss om det vi glömt bort att drömma om och kräva av våra liv. Marknadsestetiken är den dominerande kraften på estetikens område och den har utvecklats och formats av makt- och kapitalintressen. 

Det är i den radikala estetiken jag hittar underlag för min undervisning. Genom att presentera samtidskonst vid inledningen av ett arbetsområde väcker jag elevernas intresse och får dem att ifrågasätta, inte bara konstverket i sig utan även sina egna och samhällets normer. 

För den som vill börja arbeta med samtidskonst finns det en mängd olika resurser att utgå ifrån. Många konstinrättningar har gjort material som riktar sig till skolan.Två sådana material är:

Vadå samtidskonst? En CD-skiva utgiven av Göteborgskonsthall. HÄR

Första hjälpen i samtidskonst. En CD-skiva utgiven av Bohusläns Museum. ((Denna verkar tyvärr vara slut.)

Just nu pågår utställningen Märk Linjen på Göteborgs konsthall. Utställningen tar upp frågor om linjer, gränser och makt. Några av konstverken kan vara allt för svåra för eleverna men det finns flera verk som passar mycket bra att använda i  SO och även andra ämnen. Sigalit Landaus verk Azkelon är exempel på ett verk som går att använda i undervisningen. Verket visar en lek som påminner om leken King som svenska skolbarn brukar lekar på raster. Stranden där pojkarna i filmen leker delas av städerna Gaza (Palestina) och Ashkelon (Israel) men städerna är avskilda av en osynlig gräns. HÄR

Ett annat verk på samma utställning är Francis Alys verk Loop där han utforskar vilka möjligheter det finns att korsa gränsen mellan Mexiko och USA. Verket finns dokumenterat som vykort som eleverna kan ta med till skolan och arbeta vidare med.

Francis Alys har också med verket Painting/Retoque. En film där han med pensel fyller i en sliten gränslinje som är målad i Panama. HÄR

 

När jag analyserar samtidskonst tillsammans med eleverna utgår jag från en semiotisk analysmodell. I korthet går den ut på att vi först studerar konstverket objektivt, dvs vad vi faktiskt ser och vad konstverket består av. Här får eleverna inte lägga in några värderingar eller åsikter. 

Nästa steg är att tolka verket. Vilka tankar, känslor väcks hos oss? Vilka kopplingar kan vi göra? Vilka samband ser vi? Kan vi söka mer information om det konstverket tar upp? En bra introduktion till den semiotiska analysmodellen finns i boken Visuell retorik - Bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedier (Carlsson, Koppfeldt) Det går även att läsa mer HÄR

Det bästa är om man som SO-lärare kan arbeta ämnesövergripande med Bildläraren så att eleverna inte bara pratar om samtidskonst utan även för möjlighet att skapa egen samtidskonst. På UR.se finns det flera program i en serie som heter Skapa stort. De programmen är en bra introduktion till hur man kan använda samtidskonst och låta eleverna skapa egna verk utifrån deras egna tankar och idéer. 

http://www.ur.se/Produkter/170721-Skapa-stort-Summer-summer-summertime

Samtidskonst + SO = Sant

Igår, lördag den 18/10 var det vernissage för en ny utställning på Göteborgs konsthall. Utställningen heter Märk Linjen och beskrivs såhär:

----

Göteborgs Konsthall inleder höstsäsongen med utställningen Märk Linjen. Det är en internationell grupputställning som undersöker hur vi med linjens hjälp markerar territorier, tydliggör maktförhållanden och särskiljer oss från de andra. Linjen är och har varit ett uttryck för maktens strävanden att strukturera och indela. Kolonialmakterna delade upp Afrika med pennstreck och linjal. Gränsen drogs med hårda betonglinjer mellan Öst- och Västberlin. Barriärer som ska stänga ute löper både mellan Mexiko och USA och genom Västbanken. Linjen är både reell och abstrakt, konkret och diffus. Den är samtidigt en dröm och ett hot. 
Liv Stoltz, en av curatorerna för utställningen säger: 
”Det är mycket spännande att presentera ett flertal verk av konstnärer av yttersta världsklass. Det är angelägna budskap som konstnärerna för fram i en tid som präglas alltmer av växande politisk spänning, en mer aggressiv förhandling om nationella gränsdragningar och kulturella konflikter runt om i världen.”
I utställningen får vi en unik inblick i hur konstnärer både kan använda konsten som ett instrument till att närma sig sociala och politiska frågor – nästan som aktivister i sin konstnärliga handling – samtidigt som de även arbetar konstnärligt och poetiskt med ett reducerat bildspråk. Märk Linjen är en utställning som vill teckna och uppmärksamma linjens påtagliga närvaro i allas våra liv. 
Ni  kan läsa mer på konsthallens hemsida. HÄR
----
Jag har ännu inte själv sett utställningen man ska göra det så fort jag kan. På min skola undervisar jag även i bild och ett av mina mål som förstelärare är att studera hur samtidskonst kan användas i SO-undervisningen. Just denna utställning verkar särskilt väl anpassad för detta ändamål. 
Många elever upplever samtidskonst som svår, konstig och ibland helt obegriplig. Som lärare får man inte avskräckas av detta utan istället utnyttja det till sin fördel. Det bästa sättet att få eleverna att reflektera över samhällsfrågor som de ser som självklara är att låta dom möta denna typ av radikal samtidskonst. Många av våra normer och värderingar är så självklara för oss att vi har svårt att ifrågasätta dem. Först när vi ställs inför ett avvikande och normbrytande uttryck kan vi börja argumentar och resonera. Våra egna åsikter och värderingar bli tydliga för oss när de speglas i samtidskonstens uttryck. 
Så fort jag har sett utställningen kommer jag att skriva ett längre inlägg med fler exempel och tips på hur man kan använda samtidskonsten i  SO-undervisningen. 

Transfererande frågor

Det händer ibland att eleverna frågar mig: "Varför ska vi kunna detta?" Kopplingen mellan det vi gör i klassrummet och världen utanför skolans väggar är inte alltid självklar för eleverna. Jag brukar därför skapa så kallade TRANSFERERANDE FRÅGOR. Det är frågor som på något sätt omsätter elevernas kunskaper till faktiska verkliga situationer.

Forskning har visat att elever i de högre årskurserna ofta har svårt att transferera sin kunskaper. (James Greeno; Cognition and learning) Det vill säga, att de kan  använda sina kunskaper i andra situationer. Allt för ofta lär sig eleverna för stunden och till proven, utan någon tanke på att kunskaperna kan tillämpas i andra sammanhang och i andra situationer. 

Eleverna i åk 9 håller just nu på att avsluta ett längre arbetsområde som handlat om valet, Sveriges demokratiska system och olika politiska system. De kommer nu få en skrivuppgift som jag anser vara transfererande. frågan ser ut så här:

EBOLA HAR KOMMIT TILL SVERIGE!

En Ebola-epidemi har brutit ut i Sverige. Många har blivit sjuka. Läkare och sjuksköterskor har i tidningar och på TV sagt att skyddsutrustningen inte räcker till. Flera upplopp har brutit ut. Ett upplopp ägde rum när flygplatsen Landvetter stängdes och människor försökte komma med de sista flygplanen. Flera personer skadades och en polis dödades. 

Du är riksdagsledamot och regeringen har nu kallat till en extra omröstning i riksdagens kammare. Statsministern håller ett tal där han förklarar att landet befinner sig i en allvarlig kris. För att klara krisen vill statsministern att valet som ska hållas om ett halvår skjuts upp på obestämd tid tills epidemin är stoppad. Under tiden fortsätter hans parti att styra landet. Alla tidningar och TV-kanaler, utom SVT 1, förbjuds eftersom de sprider många rykten och felaktigheter om Sveriges förmåga att hantera epidemin och det har lett till panik bland svenska folket. Polisen ska också få rätt att fängsla vem som helst utan rättegång tills epidemin är under kontroll. 

Du begär replik och ställer dig i talarstolen. Vad säger du? Ska riksdagen rösta JA eller NEJ till statsministerns förslag?

Skriv ditt tal. 

Använd begrepp som:

Mänskliga rättigheter, Demokrati, Parlamentarism, Grundlagar, Rösträtt, Tryckfrihet, Yttrandefrihet, Diktatur

I ditt tal ska du ha med minst två argument för ett JA och två argument för ett NEJ. Du ska också belysa frågan ur minst två olika perspektiv, tex individ-perspektiv och samhälls-perspektiv. 

-------------------------------

Som av en tillfällighet kunde jag i dagens DN 18/10 läsa en kortare notis om att skyddsutrustningen gått sönder vid en ebola-övning vid sjukhuset i Malmö. 

Orsakskedjor

Eleverna i åk 7 har arbetat i grupper och skapat orsakskedjor. Just nu arbetar de med Lag och Rätt. Frågan de hade att fundera över löd: Varför blir vissa människor kriminella? Varje grupp redovisade sina orsakskedjor för de andra. 

Att planera ett arbetsområde: Analysmodeller

I mitt inlägg om The Big Five skrev jag att jag gillade liknelsen mellan de fem förmågorna och de fem OS-ringarna. Ringarna är förenade precis som förmågorna är. Begreppsförmågan är förenad med analysförmågan och de två skapas med hjälp av informationsförmågan och dessa tre förmågor förmedlas slutligen med hjälp av kommunikationsförmågan. Till detta har vi den metakommunikativa förmågan som genom lärarens formativa bedömning får eleverna att reflektera över sitt lärande och hur hen kan anpassa sitt lärande i framtiden.

För att kunna analysera måste eleverna har bra begreppsförmåga men de behöver också hjälp att strukturera sina analyser. Ett bra hjälpmedel är en analysmodell. Det finns flera olika modeller och det gäller att hitta en som är enkel och tydlig samtidigt som den visar på de olika nivåer och perspektiv som bör finnas med i en bra och utförlig analys. Här är några bilder på olika analysmodeller.

 

Jag föredrar den översta och nedersta modellen eftersom de tar upp olika nivåer och perspektiv.  Igen av modellerna är min egen utan jag har hittat dom på nätet. Den översta, som är riktigt bra, har Lotta Karlsson på Östergårdsskolan i Halmstad konstruerat. Ni hittar hennes blogg HÄR. 

Om eleverna är ovana vid att arbeta med analysmodeller kan Lottas modell vara för komplex. Istället kan man börja med den sista modellen men då lägga till individ-, grupp- och samhällsnivå även i rutan orsaker. Beroende på vad eleverna ska analysera kan man vara tvungen att skapa särskilda analysmodeller men det är bra om jag som lärare har en återkommande grundstruktur som eleverna känner igen. Det är även bra att hjälpa eleverna med vissa begrepp som kan placeras ut i modellen och som eleverna sedan kan utveckla sina resonemang kring.

Vid analysarbete i klassrummet är det bäst om eleverna sitter i grupper och arbetar tillsammans med ett problem. Det är endast genom dialog som ett verkligt resonemang kommer tillstånd och eleverna hjälper varandra att utveckla resonemangen samtidigt som de genom gruppdiskussionen får möjlighet att träna och utveckla sin kommunikativa förmåga.

Att få alla att delta: Dylan Wiliams glasspinnar

Jag gör ett litet avbrott i mina inlägg om att planera arbetsområden för att istället skriva om en konkret förändring jag gjort i mitt klassrum. Det hela började med att jag såg TV-programmet om Dylan Wiliams experiment på en högstadieskola i England. Vissa delar tyckte jag mindre bra om men en sak fastnade jag för. Användandet av talpinnar.

Wiliams förbjuder handuppräckning eftersom det skapat ett mönster i klassen där de duktiga eleverna alltid räcker upp händerna och andra elever aldrig gör det. Jag har själv upplevt detta i mina klassrum och har därför gjort egna pinnar som jag använder när jag ställer frågor eller vi går igenom svar under lektionerna.

Redan märker jag en stor skillnad där tysta elever börjar uttrycka sig och att de redan visar utveckling, även om det för vissa går långsamt. Under Wiliams experiment visade det sig att de duktiga eleverna blev frustrerade och i några fall tog bort sina pinnar i smyg. Jag har själv kunnat konstatera att de duktiga eleverna fortsätter att räcka upp händerna fast de vet att vi använder pinnarna. Vissa elever tycker att deras pinne ska tas bort från burken när pinnen dragits. Jag stoppar alltid tillbaka pinnarna i burken vilket ibland har lett till att en elev fått svara tre gånger.

Hittills har pinnarna fungerat mycket bra. De tysta och ibland passiva eleverna tar mycket mer plats under lektionerna. Mitt underlag för bedömning blir bättre efter som eleverna får möjlighet att uttrycka sina tankar muntligt när deras namnpinne blir dragen. Många av eleverna har svårt att få ner sina resonemang och åsikter vis skriftliga provsituationer. Jag rekommenderar alla lärare att testa. 

Att planera ett arbetsområde: Centrala begrepp

Eleverna ska lära sig resonera och argumentera. För att kunna det krävs att de kan och förstår begrepp som de i sin tur kan koppla ihop i samband och sammanhang. Begreppsförståelse har också en viktig funktion att fylla i elevernas läsutveckling. Ju fler ord, begrepp och synonymer de känner till desto bättre blir deras läsförståelse. Som lärare måste jag välja ut ett antal centrala begrepp att bygga min undervisning på. Vilka begrepp jag väljer påverkas av flera olika faktorer. Min egen kompetens i ämnet, elevernas förförståelse, tillgängliga läromedel och aktuella händelser som kan kopplas till det aktuella arbetsområdet.

När jag planerar arbetsområdet Lag och Rätt utgår jag från lärarhandledningen till PULS samhällskunskap. Ett något äldre läromedel som jag behöver komplettera med ytterligare argument. Fördelen med denna lärarhandledning är att den ger förslag på både begrepp och sammanhangs-kedjor.

BEGREPP

1. Den gyllene reglen
2. Normer
3. Regler
4. Lagar
5. Grundlagar
6. Sveriges rikes lag
7. Brott
8. Nödvärn
9. Straffmyndig
10. Mänskliga rättigheter
11. Rättssäkerhet

SAMMANHANG

1. Faktisk brottslighet - Synlig brottslighet - Dold brottslighet
2. Brott - Gripa - Häkta - Rättegång - Dom - Påföljd/straff
3. Domare - Notarie - Nämndemän - Åklagare - Målsägare - Försvarare - Tilltalad - Dom - Överklaga - Påföljd - Straff
4. Unga brottslingar - Under 15 år - Under 18 år - Åklagare - Sociala myndigheter - Vård inom socialtjänsten - Ungdomstjänst
5. Brottsoffer - Skador - Skadestånd - BRIS - Brottsofferjour - Kvinnojourer - Personligt skydd.

Jag har nu bestämt mig för vilka centrala begrepp min undervisning ska behandla. Nästa steg blir att skapa uppgifter som ger eleverna möjlighet att undersöka frågor om lag och Rätt samt resonera, värdera och uttrycka åsikter. I nästa inlägg kommer jag presentera den grundläggande analysmodell jag låter eleverna använda.