Andra dagen började med en föreläsning om klimatdidaktik och etik. David O. Kronlid pratade om hur vi kan arbeta med forskningsbaserad klimatisk undervisning med fokus på etiska dilemman. Han var kritisk till det hur vi ofta använder fyra hörn övningar med eleverna för att behandla vissa etiska dilemman och etiska frågor. Han förespråkar istället en friare och djupare diskussion där eleverna får möjlighet att uttrycka alla sina åsikter samtidigt som vi lärare bygger på våra diskussionerna på etiska teorier. Enligt David ska vi undervisa så att eleverna förhåller sig kritiska till värdegrunder och att vi ska fokusera på deltagande undervisning. Ett sätt att arbeta med detta är genom olika exempel eller "case". Vi väljer ett etiskt begrepp som ANSVAR och låter eleverna resonera kring detta. Vem har ansvar för den globala uppvärmningen? Vilken typ av ansvar är det? För vem? Hur länge? Och på vilket sätt.
Denna föreläsning väckte många tankar och känslan av att jag behöver gå en fördjupningskurs i etik.
Föreläsning 2: Visual storytelling - minska avståndet mellan siffran och verkligheten.
Ulrika Bodén, SO-lärare från Norrköping föreläste om ett nytt digitalt verktyg som heter Open statistics explorer. Ni hittar mer information HÄR. Det ger möjlighet att skapa interaktiva visualiseringar om vårt samhälle och vår värld. Det digitala verktyget hade flera likheter med Gapminder. Tyvärr fungerar det inte på iPads, så för oss som har en en-till-en skola med iPads fungerar det minder bra.
Föreläsning 3: Riksdagen på schemat - tips till undervisningen
Innan lunchen berättade Camilla Rehn om Riksdagens skolarbete. Bland annat pratade hon om hur de arbetar med att göra om den mycket populära "Demokrativerkstaden" som kommer få nyinvigning till våren. Hon berättade också om det material som Riksdagen skickar ut. Det mest populära materialet var Riksdagen - En kort vägledning. Tydligen är den populär även på gymnasiet och det verkar skrämmande för mig. Borde inte gymnasielever arbeta med mer utförligt material än det? Vi fick också vet hur vi hittar bra saker på Riksdagens hemsida, tex frågestunderna som ni hittar HÄR.
Föreläsning 4: Bedömning och betygsättning i SO
Konferensen avslutades med en längre föreläsning om betyg och bedömning med Per Måhl. Som vanligt när det pratas betyg blev det många frågor och diskussioner. Osäkerheten kring betygsättningen verkar fortfarande vara stor och hur vi sätter betyg verkar skilja sig mycket åt. Vi fick bland annat veta att det finns skolor som sätter E- och E+. Per var tydlig med att det inte står någon stans att det är fel så lärare kan sätta både plus och minus samt ge poäng med mera på prov.
I diskussioner om betyg och betygsättning tycker Per att vi alltid ska fråga: "vad står det". Det är tydligt att många skrönor florerar i skolsverige. Det finns tex inget krav på att eleverna ska kunna allt centralt innehåll. Däremot står det att läraren ska ha berört allt centralt innehåll. Per betonade också vikten av att allt vi vet kan vara underlag för bedömning.
Personligen tänker jag att jag måste uttrycka mig på ett annat sätt. istället för att säga "allt du gör är underlag för bedömning" ska jag säga "allt du gör kan vara underlag för bedömning." I det första fallet blir mitt utlåtande en börda för de elever som inte fungerar bra i skolan. De tänker att det inte är någon idé att de försöker, eftersom det dåliga de gör på lektionerna kommer ligga dem i fatet. Det andra sättet att uttrycka sig gör istället att dessa elever inser att varje gång de deltar, får jag som lärare ett underlag, oavsett om de klarar ett visst prov eller inte.
Tyvärr visar föreläsningen och alla de frågor som följer, att betygsättningen är långt ifrån självklar och tydlig för oss lärare. Vi har en bra bit kvar innan vi får ett rättssäkert och likvärdigt betygssystem.
