Historiebruk i praktiken

På sommarlovet hann jag med att besöka Hangö i sydvästra Finland.

 

Vid strandpromenaden i Hangö finns det ett frihetsmonoment som på ett tydligt sätt illustrerar begreppet historiebruk. Informationstexten som finns på en anslagstavla i anslutning till monumentet visar hur synen på historian påverkas av politiska förändringar.

Ursprungligen uppfördes monumentet efter det finska inbördeskriget som blossade upp i samband med den Ryska Revolutionen. Det restes som ett tack till de tyska soldater som kom till Finland för att hjälpa den vita sidan i inbördeskriget att besegra den röda sidan. Att Hangö också var fältmarskalk Mannerheims sommarstad bidrog säkert till att momumentet placerades just där. 

Mannerheim var ledare för den vita sidan och ledde också Finlands försvar under andra världskriget. Under andra världskriget intogs Hangö av Sovjetiska trupper och monumentet plockades ner.  När finländarna fick tillbaka Hangö under kriget lades en ny text till som beskrev ryssarnas illdåd. Efter krigsslutet fick Sovjetunionen åter kontroll över Hangö och monumentet gjordes om och fick sitt nuvarande utseende. 

Genom att följa monumentets historia går det att studera såväl den Ryska Revolutionen som det Första och Andra Världskriget. Även Sveriges roll under dessa perioder blir tydlig liksom de historiska banden mellan Sverige och Finland. Och inte minst blir det tydligt hur historian ändras beroende på vem som för tillfället har makten.  Än idag fortsätter diskussionen om monumentet vilket framgår av den här tidningsartikeln.