I ett antal inlägg tänker jag skriva om hur jag planerar ett arbetsområde. Mina utgångspunkter när jag planerar är bedömningsmatrisen för ämnet, centralt innehåll för ämnet, Big 5, nationella prov och viss annan litteratur.
Inför varje nytt arbetsområde utgår jag från kunskapsmatriserna i Lgr11. På Unikum finns samma matriser men de olika förmågorna är uppdelade på ett tydligare sätt.
I det här exempelt kommer jag att planera ett arbetetsområde om Lag och Rätt i Samhällskunskap. Kunskapsmatrisen för samhällskunskap är omfattande. Det bästa är om alla bedömningsaspekter kommer med i planeringen men det är inte alltid möjligt. I de fall då vissa aspekter utelämnas noterar jag detta med rött för att inte glömma att den eller de aspekterna måste komma med i nästa arbetsområde.
Unikum har delat upp matrisen i samhällskunskap i följande rubriker:
- Samhällsstrukturer
- Undersöka strukturer i samhället
- Använda begrepp
- Påverka och påverkas
- Undersöka samhällsfrågor
- Värdera och uttrycka ståndpunkter
- Mänskliga rättigheter
- Minoriteters särställning och rättigheter
- Demokrati
- Information och källor
Andra punkten kräver mer eftertanke eftersom den består av två delar. Först ska eleverna de rättsliga strukturerna i samhället är uppbyggda och fungerar. Men eleverna ska också beskriva samband mellan den rättsliga strukturen och andra samhällsstrukturer, tex ekonomiska, politiska, sociala och mediala. Det är knappast troligt att eleverna hinner se samband mellan alla de olika strukturerna utan jag måste välja ut vilka strukturer vi ska arbeta med.
Eftersom vi precis arbetat med Valet och Demokrati passar det bra att koppla den rättsliga strukturen till den politiska strukturen och även den mediala strukturen är intressant att studera.
Tredje punkten handlar om begrepp och modeller. Här måste jag gå igenom det centrala innehållet för att se vilka begrepp och modeller som eleverna ska lära sig och förstå.
Fjärde punkten talar om att eleverna ska förstå hur individer och samhälle påverkar varandra och vilka faktorer som har betydelse. I min planering måste jag ge eleverna möjlighet att reflektera över detta genom exempel, diskussioner och egna resonemang. Det blir viktigt att formulera stora öppna frågor som eleverna kan arbeta med.
Femte punkten säger att eleverna ska undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv. Här har jag en tanke att eleverna ska få undersöka problemet med Rumänska tiggare. I lagen får man både tigga och bo i ett EU-land i tre månader. Samtidigt upplever många tiggeriet som ett stort problem, både för på individ och samhällsnivå. En annan samhällsfråga som knyter an till eleverna vardag är ökningen av mobbning och trakasserier på Internet.
Sjätte punkten handlar om att eleverna ska värdera och uttrycka ståndpunkter. Genom diskussioner och skrivuppgifter måste eleven få möjlighet att arbeta med detta. En klassik fråga är om fängelse ska vara straff eller vård.
Sjunde punkten saknar progression. Den tar upp de mänskliga rättigheterna och det kan passa bra att inleda arbetsområdet med att peka på de artiklar i de mänskliga rättigheterna som handlar om människors rättsliga rättigheter.
Åttonde punkten säger att eleverna ska lära sig om minoriteters särställning och rättigheter. Om jag väljer att arbeta frågan om tiggarna går det även att belysa Romernas situation historiskt och idag, nationellt och internationellt.
Nionde punkten tar upp demokatin och att eleverna ska ha kunskaper om den. I samhällskunskapsämnet behandlar vi demokratin mer utförligt i andra ämnesområden men inom ramen för Lag och Rätt passar det bra att diskutera hur lagar stiftast och hur man förhåller sig till lagar man inte tycker om.
Tionde och sista punkten handlar om information och källor. Inom arbetsområdet Lag och Rätt bör eleverna få möjlighet att studera statistik, söka information och träna källkritik. De kan bland annat arbeta med skillanden mellan fakta och tyckande. Ofta när det sker ett brott blir det också en omfattande ryktesspridning. Det finns flera kända fall som kan fungera som exempel.
Sammanfattning:
Efter denna genomgång av kunskapskraven ser jag att det är möjligt att få med alla delar i arbetsområdet och jag kommer ha ett heltäckande underlag vid min slutliga summativa bedömning. Tyvärr kommer jag inte kunna låta eleverna fördjupa sig i alla delar. Vissa kunskaper kommer eleverna arbeta mer med och andra kommer de arbeta mindre med.
Att arbeta med matriser är problematiskt. Det finns ett tydligt krav på likvärdig bedömning och tydlighet. Jag undviker därför att skapa egna matriser utan kopplar min undervisning till de matriser som är de officiella dvs. de som finns i Lgr11. Jag är medveten om att dessa matriser är komplexa men min förhoppning är att om jag använder samma matris under elevernas hela högstadietid och vi tillsammans diskuterar texten och begreppen inför varje nytt arbetsområde kommer eleverna med tiden få ökad förståelse för matriserna och vilka kunskaper det är som bedöms. Det är farligt att allt för ofta förenkla och förkorta texter för eleverna. I en tid då läsförståelsen försämras bland elever anser jag det är viktigt att faktiskt arbeta med svåra texter om vi ska få läsförståelsen att förbättras.
Nästa inlägg:
I nästa inlägg kommer jag att studera det centrala innehållet för att få mer konkreta riktlinjer för vad mina lektioner ska handla om och vilka begrepp, modeller och samband som ska belysas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar