Dag 1
Föreläsning 1: Om att föra historiska resonemang i undervisningen.
Första dagen inleddes med Anna-Lena Lilliestam som forskar om hur historieundervisningen. Hon talade om vikten av att vi i vår undervisning fokusera på resonemang om AKTÖRER och STRUKTURER och inte fastna i enbart fakta. Anna-Lena pratade också om att vi måste fokusera på resonemang kring ORSAK och VERKAN samt FÖRÄNDRING och KONTINUITET. För många av oss är detta säkert en självklarhet men det är viktigt att diskutera hur vi resonerar om detta på bästa sätt. Vi vet att många elever behöver träna upp sina faktakunskaper och begreppsförståelse så att de kan resonera på ett meningsfullt sätt. Hon avslutade sin föreläsning med att rekomendera en norsk bok om historiedidaktik. Ni hittar boken HÄR.
Föreläsning 2: Tolerans? Vad fan menar du?
Nästa föreläsare var Magnus Hermansson Adler från Göteborgs universitet. Han föreläste om toleransfrågor och sitt arbete med ungdomar som har högerextrema och nazistiska åsikter. I arbetet med dessa ungdomar lyfter Magnus vikten av att arbeta med berättelser och mediering, dvs att samtala genom föremål. Som exempel på föremålens betydelse tog han den omtalade rättegången mellan förintelseförnekaren John Iring och historikern Deborah Lipstadt. Lipstadt kalla inte några vittnen från förintelsen utan valde istället att bara använda sig av föremål som bevis. Irving förlorade rättegången.
Som ett konkret exempel på hur vi som SO-lärare kan arbeta med föremål (artefakter) visade Magnus följande lista med saker som amerikanska soldater hade med sit när det kom till England inför D-dagen.
Nylonstrumpor
Mjukt toapapper
Coca Cola
Fruktkonserver
Cigaretter
Tuggummi
Choklad
Tillsammans med eleverna kan vi diskutera varför soldaterna fick med sig just dessa föremål och inte bara krigsmateriel.
Föreläsning 3: De nationella proven i SO - en av många pusselbitar i bedömningen.
Efter lunchen föreläste Mats Olsson om hur skolverket tänker när de utformar de nationella proven i SO. Han betonade bland annat svårigheten med att skapa
prov som inte tar allt för lång tid att rätta samtidigt som proven ska visa elevernas förmågor på ett bra sätt. Tydligen arbetar skolverket med att utveckla strukturerade uppgifter, eller flervalsfrågor som man också brukar kalla dem. Vi fick se intressant statistik över hur vi lärare ser på de nationella proven.
Det vi ser är att många lärare tycker att kraven på E på de nationella proven är för lågt ställda. Det är något som vi pratat om på min skola.
Mats pratade också om det stödmaterial som finns att tillgå på skolverkets hemsida. Bland annat har det precis kommit nytt stödmaterial till källkritik i historia. Ni hittar det HÄR.
Föreläsning 4: Källkritik i dagens SO-undervisning
Efter en god lunch föreläste SO-läraren Håkan Glimhage om källkritik. Han sa bland annat att vi måste sluta prata om källkritik och istället tala om att tänka kritiskt. Om vi tänker kritiskt kommer nämligen källkritiken med på köpet. Vi ska inte heller berätta vad som är "bra" och "dåliga" källor utan problematisera och visa på att källornas värde beror på de frågor vi ställer. Håkan betonar också vikten av att eleverna får möjlighet att prata om källor samt att kontinuitet och variation är viktiga faktorer när vi arbetar med källor tillsammans med eleverna.
Som ett konkret exempel på hur man kan arbeta med källor visade Håkan en uppgift om förintelsen och högerextremism. Den ökände förintelseförnekaren Ernst Zundler har en hemsida som får helt olika betydelse som källa beroende på om vi ger eleverna uppgiften: Skriva ett arbete om förintelsen eller om uppgiften är att skriva om den moderna högerextremismen.
Håkans Prezi-presentation hittar ni HÄR.
Föreläsning 5: Abrahams barn som utgångspunkt i religionskunskapsundervisningen i ett mångkulturellt - och mångreligiöst samhälle
Första dagens sista föreläsning höll Ingela Visuri i. Den handlade om metoden som kallas Abrahams barn. Ett viktigt inslag i metoden är empatiutveckling. Eleverna får träna sin empatiska förmåga genom att leva sig in i andra människors tankar och känslor. Metoden uppnår detta genom att arbeta med rolltagande och låta eleverna skriva i "jagform". Fokus ligger på att se på likheter istället för olikheter.
Ingela visade också på olika former av ämnesövergripande arbeten med SO, svenska och bild. Mer information om Abrahams barn hittar ni HÄR
Denna metod tror jag fungerar bra när eleverna arbetar med de tre systerreligionerna på mellanstadiet. När eleverna sedan börjar högstadiet kan de fördjupa sig i skillnader mellan och inom religioner såsom det står i kursplanen.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar