Att planera ett arbetsområde: Nationella prov

De nationella proven i SO diskuteras ofta. Man frågar sig om de mäter det som ska mätas, om eleverna bedöms som de ska bedömas och hur mycket betyget på det nationella provet ska påverka eleverns slutbetyg i ämnet.

Om vi ska ha en likvärdig bedömning och rättsäkra betyg anser jag att vi, i vår planering och vår bedömning, måste utgå från de faktiska styrdokument vi har till vårt förfogande. Det som finns är kursplan, centralt innehåll, kunskapsmatriser och nationella prov. Alla dessa delar har sina brister men det är de vi har att utgå ifrån och förhålla oss till.

De nationella proven, samt visst stödmaterial på Skolverkets hemsida är det vi har som är gemensamt för hela landet. Om vi i ifrågasätter de nationella proven allt för mycket kommer det bli väldigt svårt, för att inte säga omöjligt att skapa en likvärdig bedömning.

Med detta sagt vill jag övergå till att prata om hur jag tar stöd av de nationella proven vid utformandet av mitt arbetsområde. Tyvärr är de nationella proven sekretessbelagda och det är därför svårt att diskutera dem här på bloggen.

Nu finns det ett exempel som ligger öppet på Skolverkets hemsida men tyvärr så innehåller det provet i samhällskunskap inga frågor som är direkt kopplade till Lag och Rätt. Fokus i provet ligger istället på demokrati och ekonomi. Detta till trots så går det att använda provet i min planering. I slutet av provet finns nämligen mallen för resultatrapporteringen och den är utformad som en matris Jag kan där studera frågorna som går upp till A-nivå för att få en uppfattning om hur dessa frågor är formulerade av skolverket och hur skolverket ser på progressionen mellan de olika betygsstegen.

I årets nationella prov i samhällskunskap (VT 14) fanns det däremot flera frågor som hade direkt med Lag och Rätt att göra. Det var både begreppsfrågor och analyserande frågor. Genom att studera dessa frågor får jag information om vilka begrepp jag ska ha med och vilka samband eleverna ska kunna se. Nationella provet lyfter tex fram vikten av rättsäkerhet och den typen av frågor passar bra ihop med min egen tanke att koppla arbetsområdet till de mänskliga rättigheterna.

Bedömningsanvisningarna ger mig här ett bra stöd för min egen bedömning. Jag kan ta de progressionsmatriser som finns och använda dom till mina egna frågor och på ett tydligt sätt förklara för eleven vad som skiljer ett E från ett C och ett A.

Genom att använda mig av olika typer av frågor men samma progressionsmatis kan eleverna få möjlighet att träna på en fråga innan de får den betygsgrundande bedömningsfrågan. Den formativa bedömningen blir tydlig och eleverna kan enskilt eller i grupp diskutera sina övningssvar i förhållande till progressionsmatriserna.

I min egen lektionsplanering kommer jag använda de frågor från det nationella provet som handlar om just Lag och Rätt.

I mitt nästa inlägg kommer jag visa hur den faktiska lektionsplaneringen börjar ta form.