The Big Five + SOLO Taxonomi = Sant!?

Detta inlägg handlar om hur jag ser en möjlig utveckling av Göran Svanelids The Big Five genom att kombinera med det som kallas SOLO Taxonomi. Betygsättning, bedömningsgrunder och formativ bedömning kommer då bli tydligare för såväl elever som lärare.

THE BIG FIVE

Vid det här laget borde de allra flesta känna till Göran Svanelid och The Big Five. De fem förmågor som genomsyrar läroplanen och som utgör grunden för vår bedömning av elevernas kunskaper. Nyligen kom Görans efterlängtade bok De Fem förmågorna i teori och praktik ut. Ni hittar boken HÄR.

I korthet kan man säga att Göran fem förmågor som genomgående lyfts fram i läroplanen. Dessa förmågor är:

• Analysförmågan
• Kommunikationsförmågan
• Begreppsförmågan
• Procedurförmågan ( förmågan att hantera information mm)
• Metakognitiv förmåga

De olika förmågorna är var för sig viktiga, samtidigt som de är förenade med varandra. Det krävs t.ex. begreppsförmågan för analysförmågan och den måste förmedlas genom kommunikationsförmågan.

I boken lyfter Göran också fram det kan kallar de fem stödstrukturerna. För att undervisningen ska fungera väl krävs stödmallar, stora frågor, EPA-metoden, begreppsscheman och analysmodeller. Jag går inte närmare in på dessa strukturer utan rekommenderar alla att läsa boken. 

SOLO TAXONOMI

Den så kallade SOLO Taxonomin kommer ursprungligen från Nya Zeeland på 80-talet. SOLO står för The Structure of Observed Learning Outcomes. SOLO Taxonomin hjälper lärare och elever att:

• bättre organisera lärandet
• identifiera och använda effektiva strategier och framgångs kriterier
• ge formativ bedömning
• reflektera över vad som bör vara nästa steg.

SOLO Taxonomin  visar på ett enkelt sätt hur elevernas kunskaper och växer från ytliga kunskaper till djupa och breda kunskaper. Taxonomin beskriver fem nivåer av förståelse och dessa nivåer är tydligt formulerade. Nivåerna är skapade i förhållande till den Nya Nyzeeländska läroplanen som inte lägger lika stor vikt vid den analyserande förmågan som vår svenska läroplan gör. Vissa justeringar behövs därför göras för att anpassa taxonomin till vår svenska skola och vårt svenska betygssystem.

 

Prestrucutral innebär att eleven saknar kunskap om det aktuella ämnet. Det skulle motsvara ett streck i betyg.

Uninstructural innebär att eleven har mycket litet och bristande kunskap om det aktuella ämnet. Det skulle motsvara ett F i betyg.

Multistructural innebär att att eleven har kunskaper om ämnet och till viss del kan resonera och analysera. Det skulle motsvara ett E i betyg.

Relational innebär att eleverna har goda kunskaper och kan resonera och analysera med utgångspunkt från sina kunskaper. Det skulle motsvara ett C i betyg.

Extrended abstract innebär att har mycket goda kunskaper och kan resonera och analyser ur flera olika perspektiv och på olika nivåer samt göra kopplingar mellan olika områden och inom området. Det skulle motsvara ett A i betyg.

Följande bild över taxonomin visar tydligt hur de olika analysmodeller och stödstrukturer som Svanelid talar om passar in i taxonomin och hur de är kopplade till djup och bred kunskap samt till betygsättningen.

Jag fick personligen upp ögonen för SOLO Taxonomin efter att ha läst boken Never mind the inspectors here's Punk Learning av Tait Coles. Ni hittar boken HÄR. Boken fick mig att söka efter mer information om SOLO Taxonomin men konstigt nog finns inte någon bra bok att köpa i svenska nätbokhandlar. Den bok jag här använt utdrag från fick jag från Amazon.co.uk och ni hittar den HÄR.

I nuläget håller jag på att relatera min egen undervisnings- 0ch bedömningspraxis med SOLO Taxonomin. Kan den vara ett stöd för att ytterligare stärka Göran Svanelids tankar om The Big Five och kan den vara en hjälp för oss lärare i den formativa bedömningen och betygsättningen. Ännu har jag inga färdiga svar. Dela gärna med er av era egna tankar och funderingar kring detta.